Fem år senare

-Tre pils takk!

-Ursäkta var inte vi före dig? sa jag och vände mig om till den långe mörke killen som just slängt ut tre fingrar i vädret till tjejen bakom bardisken, över mitt huvud.

-Er du svensk? svarade han.

Så gick praten i löst och fast och en massa ljug. Vana trogen drog jag senare hem utan att ha gett ut mitt nummer och heller inte bett om hans. Jag är inte typen som flirtar på pubar. Hade bara ett förnamn. Ändå visste jag att han där, han kommer jag träffa igen. Och mycket riktigt, lik Sherlock Holmes hade han hittat mig och på måndagen låg en mail i mailboxen.

Ungefär två veckor senare cyklade jag ner till en restaurang där han var ute med några vänner. Vi hade fortfarande inte snackat sedan den första kvällen. Vad var det värsta som kunde ske? Var han tråkig drog jag bara hem. Men nej då, vi pratade och pratade och pratade och hade det riktigt, riktigt trevligt.

Idag har det gått fem år sedan jag stack för att ta en titt på den där långa killen. Vi har inte hunnit gifta oss, men vi har fått tre härliga ungar och en fin familj tillsammans och han är det bästa som har hänt mig.

Min Käre är inte en som köper blommor, men strunt i det, jag har ju Lillebror att titta på.

Trevlig helg allihopa,

Emma

För fingerfärdiga

För en månad sedan fick vi Ipad i huset. Jaha, vad ska vi med det till då, tänkte jag. Men det är verkligen en smart grej. Att surfa med i soffan och sängen, på resa, och inte minst för barnen att leka med. Det finns så många applikationer som är roliga och pedagogiska. Och jag måste säga att när en unge som bara har rundat två och ett halvt år kan använda den själv, ja då är den väldigt intuitiv. Snart får vi nummer två i hus.

Tekniken går fort frammåt, det är en spännande tid vi lever i om vi bara stannar upp och tänker efter. Jag minns så väl när jag köpte min första mobiltelefon, när internett kom, när jag köpte min första dator med isdn-modem. Hihi.

Förra veckan hittade Lilleman något hos Mommo. 
-Mamma hva er det her?
-Det är en film.
-En film?
-Ja, det är som dvd eller film på Ipoden, fast på kassett. Sådana hade jag när jag var liten.
-Er det film inni her?? Såg skeptiskt på mig.
Lilleman stod alltså och höll i en vhs-kasett. Oh my God, jag kände mig gammal....

Emma

Lilleman lite större

Det var aldrig något tvivel om hur gammal Lilleman blev igår.

-Var är min 3-åring, frågade jag på morgonen. Å du har blivit fyra...

-Nej mamma, jeg er ikke fire ennå. Vi må jo ha fest først.

Så efter att ha blåst ut ljusen på en mycket mjuk chokladkaka, då var han fyra menade han. 

Grattis min lille prins.

Emma

PS. Den här 4-års trotsen går väl över fort?

Inte så tokigt ändå

Ja alltså, jag vill inte byta ut hela köket. Det är jag jättenöjd med. Men visst är det så, ibland blir man tokig på väggarna omkring sig, då behöver man dra bort. Därför njuter jag några dagar hemma hos mamma. Idag tror jag det blir lite nya höstkläder, nu som jag har barnvakt och kan få ett par timmar för mig själv. Och i hennes dator hittade jag ett kort som visar att jag inte bara surar med underläppen, men som regel är rätt glad!