Efter middagen idag bakade barnen och jag pepparkakor. Varje år gör jag stora hjärtan som jag skriver våra namn på och hänger i fönstret. Det gjorde min bästa kompis mamma varje jul när jag var liten och jag ville att min mamma också skulle göra det, men icke. Kan ju kanske bero på att vi inte hade någon stor hjärtform. *hihi* I år var första året som barnen ville vara med.
Men hörni, visste blir det stökigt med barn på köket! Jag försöker att vara tapper och tänka, bättre att baka än se på TV, om och om igen som ett mantra, men ibland undrar man ju.*eeeh*
Barnen var ivriga och kladdade, tryckte och åt. Skrek i falsett som en tvååring utan språk gärna gör, men de var glada. Om några år när småtrollen är större kanske jag kan bjuda på några romantiska bilder av lyckliga barn i vackra förkläden som hjälper mor i idylliska omgivningar. Men idag, idag kan jag bara bjuda er på detta och hoppas att några av er känner igen sig.



